lundi 4 avril 2011

BRAIK MUSTAPHA




Yella-d yeţili-d, yella w ayen ifren d w ayen ibanen. Ger tiram ţ-ţiyađ yesugut w awal, neγ seţuyen yemdanen. Tugeţ ig âeddan ger ifasen srafgen, tugeţ ig âeddan nerrat tablaŧ fellasen. Neţrut neγ neđşat gwrant-ed cwami yegwrad id yegwran. 
Meşafa u Brahem neγ Braik meştafa n taddart n Tqwerabt seg lâarc n At Waγlis. Mas Meşŧafa d ikkren seg twacult yefkan tugeţ iw akken tamurt l-lezdayer aţ siweđ ar uşeγđel d usufeγ n ucengu ines. Ma y bedr-ed kan akka yiwen, nezmer ad nemeslay ff win yellan d amezwaru ar w anecta; wa d win wumi qqaren Arezqi u Brahem, yeşeđfer yides Muħend Sγir u Brahem, ma d Muħend w Aâmer gwmas n Meşŧafa mmis n Belqasem u Brahem d Werdiya Taximumt yella seg mezwura ara d yafen iman-is degw annar n tegrawla. Tanuda n 22 isegwassen yuγit lħal d ajenyur, γas akken yefren ad yerfed ŗbab neγ leslaħ wala ad yeddem imru tama n ucengu afransis. Yella seg wid yeγran d wid yenuγen.
Mas Braik Meşŧafa, d win iγ d yewwin ff gwmas tenγa Fransa tanuda n 22 isegwassen. Di tallit nni ur sugten ara wid yeγran nnig n tarwa n lumna d lqweyađ wid i qerben tama n fransa. Muħend waâmer u Braħem reħma r-Ŗebbi fellas, tanuda n 21 isegwasen yufad iman-is s ugerdas ingenieur. Imawlan-is wid s iţilin, si tiremt walan lferħ id yerzan s amnar.  Si tiremt Muħend waâmer i terza tegzi d lebγi n tlelli degw allaγ-is, yefren abrid seg berdan yuâren, win ara yenğer neţţa ţ-ţugeţ it yecban, iw akken lezdayer w-wassa ur d ţegwray seddaw l-leħkwem ameşbaŧli n wa yebγu yili.   







Petit récit des atrocités de la guerre. Ici comme ailleurs, beaucoup de crimes, beaucoup d’âmes ravagées par la douleur …

dimanche 3 avril 2011

TEBREK




TEBREK        

                    Aţţaya teffeγ iberdan
                ur neżri and-ara tter
                am mşuđ yeğğa lawan
                ur γ dban anda teffer
                tezraâ zeriaâ w-waŧŧan
                tamurt nneγ deg-s nenŧer

                                Tenŧer nenŧer a medden
                        wwetn-aγ nug-ad nehđer
                        mi ţbennun γazen izekwan
                        negwra-d g cdaħ d uqeşer
                        deg nneγ ziγ i sganayen
                        użan-d w ussan ur nufrar

                        Amek ara s naf udem-is
                ŧil γ zdat muqqel ar deffir
                azekk-ad yesteqsi mmi-s
                afed awal ur nesâi uffir
                        yelli-s ad yeffeγ deg mi-s
                tenγam baba ur yukir

        La neqqen rennun degneγ
        neţţazal ff tqweŗabin
        la neqqar nezga neţnaγ
        ur d n nni tiquranin
        tejreħ tassa ur n chameγ
        nuγen ff anw-ar-ad yinin

                Tideţ d keč ay amcum
                id yeğğan ŧaqa-ar deffir          
                teğğiđ-ed i medden ad arun
                teğğiđ-ed arraw-ik deg lħir
                amkan anda teţaruđ
                ad ibin d issem ur neffir

                        Ma bedreγ-d issem ass-a
                        si zik i γriγ ay turiđ
                        lawan gi tγum tegrawla
                        ţnadiγ deg ađrisen i tenniđ
                        ass ff-ig hud w ađu ŧ-ŧejra
                        ur nħar gwunin-d wiyađ

                Medden mi ţnadin tafat
nekwni γer ŧlam iγ rran
        ţawinaγ-id lewşayat
        deg zekk-ar-anaf lahna
        tudert i tezwar tebrek
        ula ţaggara-s akka

                        Umnen s Rebbi yiwen
                        umnen s wayen id yenna
                        neţţa ixelq-ed imdanen
                        d larbaħ deg yal kra
                        ilul-ed leħram γursen
                        d lmut si yenγan tusna

         Widdak ig ččan tamurt
          degneγ yezga smentagen
          deg zenqan zuzuren lmut
          ger ijeğğigen yeγman
          lxir mazalt ur yeţfut
          am assa-aţeglu yissen


                        Ruħ... keč a Ŧaher... keč ay azedgan
                                keč iγ yeğğan d igwran ger yizlan
                        aŧas k izwaren gw abrid ig waâren
                                azul i Yasin lakw  d wid γ irħan
                        inni Dda Lmulud ff laâğeb id yeđran.

 
 
 
 

                       A la mémoire de Taher Djaout et de toutes les victimes innocentes .

D asefru, d imeŧŧi n tyemmaţ, ţasa y gezmen ţnaşfa. D asefru n tlemżit yeğğlen γef tarwa-s. D asefru n lqerħ n wid t isâeddan, ur teţţun ur t seţţuyen kra yekka lawan.



 






IZNAN






IZNAN
Tamurt n ħemmel fellam i nenna
tameslayt  inem s yes i necna
seg tallit ar tayeđ kra ur-as nebra
Teğğiđ-ed irgazen am zik am tura
amnekcam sufγent tarewla ur tella
tiγri ur tekfa  seltas a tarwa
  Tefγ-ed teγri segw adrar  tessergagay ulawen
   a lxalat bdumt urar d lesrar id yuγalen“
 
 
Wi s yeslan yugwi ad yuγal
grawlen ižžayriyen irkwel
yuşaħ wagdud d-asawen
naâya deg lbaŧel i γ yuγen
ff yiwet tikkelt msawalen
  " Kker a mmi-s umaziγ  iŧij nneγ yuli-d
   aŧaş uya ur tneżri  nnuba nneγ tezzid"
 
 
D acawi  d amżabi  d acenwi
d amacaγ naγ d aqbayli
tilist gara nneγ ur telli
s yiwet n taγwect id n nna ţţirni     
  "A yemma aâzizen ur ţru  ţţar-im am t-id rreγ"
 
 
Γlin yergazen rγan yexxamen
ğlent lxalat  arrac ggujlen
ŗeggmen yegrawalen ur ţţun imeγrasen
ass-ammer ad wallin d acu ten-id yeđren                          
      "Nerra yak aggur teżleđ deg-s
       nerna yak itri t meŧleđ deg-s
       newwet-ak afus mi temmuteđ"
 
 
Tagrawla tedda agdud ur yaâya
aŧas nesâadda neŗwa lmerta
tayeţ γer tayeţ  nessufeγ fransa
seg wass-en ar ass-a  anda id negwra
    "Nbed γef tizi w-wass-a  akken a nessiked
      seg wass mi nessufeγ fransa  ar wanida nessaweđ"
 
 
Ama rezg-iw ass-a temzureg tmurt-iw
tawaγit-iw degs yeţwakkes umur-iw
wi d yussan ibeddel issem-iw
ayla-s yura deg wmezruy-iw
      "Teţcekkiređ iy id jedd-ik imawlan-ik
        nek la k in ţmeħsiseγ
        tewwi-đ iyi di llem-ik
        tâarqeđ iyi jedd-i ur tessineγ"
 
 
Tfuk tnekra  tlul-ed tnekra
s yissem n yal kra id nbed merra
nezŗa taggara  nekwni ur nella
akka i ţagrawla  yeččaţ bu tħila
    "Imesdurar n twaγit  tawaγit tezzi yassen
     ala  neţţat i ten iħemmlen"
 
 
Nbed nessawel  nekwni id nekwni
bedden yelmeżyen  yugwin taguni
dduklen ţţicemlit γef yidles ad yili
degw mezruy n tmurt mazal neţnadi             
  " Mazal aneγz an-muqel  ar nelħu  a nesteqsi"
 
 
Iban-ed ur yeffir ansa id nekka
ţţarwa umaziγ ur telli tuffra
a wid ur nwala muqlet taggara
iseγ ur yeţfaka refdemt a tarwa                     
   " Ak weşiγ a mmi aâzizen
     d lâib wi teţţun laşel-is"
 
 
Ur yelli d awal  ur yelli d awezγi
γas γwežif webrid  iwwid at nawi
işub naγ yuli  deg-s an illi
asgunfu ur d yegwra ar naweđ ar yeswi
    "Γas ma yella n teddu ħafi
      a netbaâ later iγ d eğğan
      akken aγ d lhun w ussan
        iđul s anga nruħ"
 
 
N muqel ar deffir aŧas i gâaddan
nwala aħiwec s yes ay d nban
tudert uzekka ulac wi-ţ yeżran
acuffu uqendur  nekwni ur t nessaram                   
  "Ħesbeγ iman-iw d aggur
    γuri yakw medden muqlen"


Yal wa amek yenna ff yidles yecna
tezdeγ imdanen  tamsalt n tmazγa
tugeţ i gâaddan tegwra-d ccama
fiħel assiwel  nellat  aqlaγ da                          
   "Fiħel asemfireâ iđarren ażebbel degw arquqen
       asuγu  g meżuγen  nekwni d imaziγen!!!!!"