jeudi 9 juillet 2015

Ig awâer waya...


Ass mi ţmuquleγ, ţwaliγ. Degw allaγ-iw ur senwiγ ahat ad yas waya. Neγ kra yellan ad ibedel, ad yuγal wis d acut. Ger w allen-iw kra iy d iţbinen ur yelli wayen it yifen, ha d aggur, d igeni neγ ţamurt deg-i yesgwet yemγi. Tideţ, segwten yemγan ur yelli yiwen w ala sin. Imγan, ţaken-d ula d nutni imγan. Ayen ur nwiγ ad yili d akken ad yas w ass akem ţwaliγ akken telliđ ass-ayi. Tezgiđ teţakeđ-d tiżeŧ, kem s yiman-im ţwaliγ kem tugaređ anecten. Tezgiđ teţakeđ leħmala, ţwaliγ leħmala n dunit tefγed akw deg admaren-im. Ţwaliγ, ţwaliγ… ţmuquleγ, amek id neweđ γer dayi, tideţ ma muqleγ cwiŧ ar deffir żriγt ur teţuγ ur-ay iţak w ul-iw ad âeddiγ γef ayen, fiħel ma mektaγ-d kra d yellan d wayen yernan. Mi yezgiγ tama, âudeγ iman-iw am nek am wiyađ, γas wiyađ yiwen ur d yezga din.
Afrux, lawan deg-ara yesers timelalin-is ad yebrek felasent, as tifk azγal neγ leħmu is-t-id yewwin akken alma frurxen-d yegđađ. S cwiŧ ar cwiŧ agđiđ, babatsen d yemma tsen zgan s rħil ţ-ţaγwalin ţawind tuččit, skarayen-d ula d nutni tarwa id sefrurxen.  Kan akken, s cwiŧ ar cwiŧ, lâac ffi âeţben imawlan, s cwiŧ ar cwiŧ yeţegwray-ed d ilem, kra win yellan yesrafeg. Yal wa anda y ruħ, anda yesrafeg.

Ma nniγ-am-d aya, ur yelli ala nutni ig srafgen, akken d nella nesrafeg, imi aya yezga. Tezga tlalit γer tudert, yezga rħil yeţawin yal wa sani. D acu, am akken yenna weγrim, iwalaţ ula d neţţa, ass ffi tella ar tamas, taâkukef, iwalaţ ula d neţţa, ur yelli w ayen is d yeqqimen. Ţwaliγ kem ass ar wayeđ ula d kem, kra yeţbeddil deg-m, tazmert tenquqel, yewwi y-am-d im d yewwin iw akken aţ zđiđ lqed-im. Yewwi y-am-d im d yewwin iw akken ama d ifasen ama d iđaren ad bdun ad ţ neâkukufen. Hen, tiremt ar tiremt qqareγ, ayγer. Amer yiwen, amer sin ahat aţ ażay taâkwemt fallasen, teğğad tâabuŧ-im, yeğğaten uâabwuđ nsen; laż ţ-ţawant xlan tudar d iderma. Atan ţiwsiren ula d nutni, γas akken yiwen ur-am yefka laâđil; ak m iwali akken telliđ s tezmert-im yenquqlen, s w afud inem ur d negwra am akken yella tazwara. Ma meslayeγ-d fellam ur demeslayeγ γef ayeđ, ħşiγ d kem ig refden yal kra, d kem ig âemden yal kra, d kem ig zgan d lğehd, d afud, s id nbed akken nella.

 


Ur ţruγ γef yiman-iw, iw akken fellam ad ţruγ. D acu, ţwaliγ ţmuquleγ kra yellan yeţbin iy-id. I tewâer tudert i gewâer w aħnunef, i gewâer w aluy d uşubu, ig uâer win ara ţ yeččen deg tgecrar, kra yellan yewâer, wis kan ma yella segwten wid is t iţmeyizen.

Ay ul iw âeddi akkin, âeddi i tlufa. Ma bdiγ asnuzgem, ad seħsabeγ ad ţnadiγ tiwwura. Tawwurt ma tendel, amdan ma yenderkal, ig awâer waya, ig awâer wayen, aneqqar aneseħsab “ħader aγ d walin wiyađ, nekwni d at leflani w flan ccan nneγ meqwer, tara nneγ tekred wis s ansa”. La neţmermid deg tudert mremden wiyađ, iħun bab l-lemħana sarameγ am teđfer akka, ur am d yeţili w uzu t-tasa. 
 Yewâer lawan tewâer tallit deg-i neţilit, kra yellan yewâer, tażayt tesgwet, tefses i wid iţ yenumen. Ma d kunwi neγ nekwni neγ wid iγ yellan, ur neżrat d acut iγ yeţilin d acut ara γ d yilin, “Gguniγ ig guni w teras, yesersen tazzert yaâya, yeţraji lawan ad yas ad yefru w âeqa g tafa” “Gguniiγ i teguni t yemmaţ, yeţrajin tarwas addas, wa y γereb wa y cereq, rezun-d γures am y igđađ, yal wa yeţnadi ff aylas”.
Am d iniγ am desiwleγ akem-id smektiγ di lawanat sâadaγ γer tama-m, am zik am assa, uur yelli γ yellan, iγ yezdin ţafat ţ-ţiżeŧ d wussan yeţâedayen am lebraq.                                                        
Ma bedreγ-d isem-im, tugeţ ikem icban, ayγer, yiwet ar yiwet renunt ur ţenkażent, ayγer lawan deg-ara d yeγli y iđ ad qimem tecbam iqwerman, wa s yihin wayeđ s ansa nađen, ayen tuŗğam d  w ayen trebam, srafgen, yal wa s anda g ruħ dayen.                            
Tergagi tfekka, kra yellan walaγ t yeţergigi deg-m, ansa id nekker s-anid-ara ner, int-iy-id d acut uzekka, d wayeđ, anw-ara d nemyager. Mugreγ-d tiżeŧ, ufiγţ γer tama-m, mugreγ-d leħmala, tusad sγurem, im sarmeγ, im sarmaγ tugeţ l-lehna am akken tezgiđ laγ ţ-id ţakeţ.


(D Aħric seg tesgilt « Ay awal siwel γer tira muqel »  n w ass 20 Meγres 2009.)









 

samedi 9 mai 2015

Dderya tanekart


Dderya tanekart.

Meyzet neγ xaylet : yiwet n texxamt anda tafat w-wass tkečm-ed ala tama n tewwurt lawan deg-ara ţili teldi, neγ s nig n tewwurt anda gella kra w mecqiq, ma tawwurt tsekwer.

Zzit-ed s tmuγli seg tama ar tayeđ zdaxel n texxamt ayi ur necrih, aţ walim ala lħif d lqella. Γas tama tayefust yella wusu ur neţbin ara dirit, d win yessan akken iwulem. Deg tama nni d amkan n tγimit iy inan, yesburen s wegwlim beriken, anda tiγimit tezmer aţ ili telha. Sγimet babas n weqcic ur ncefu i lxir.
Ar tama n tewwurt erret adda n texwzant, zdat n w amγar teγleb tewser, yiwet n ŧabla anda id res tbaqit w-weskwaf.

 
Γas aâiwen neγ tallelt ig zmer ad ig w aqcic amezwaru w axxam, iw amγar n babas, i yemmas d w ayetmas, iruħ yeguğa iman-is; maca ur yeţruħ ara fiħel ma yesdukkel tid l-lehmum ines.

Yusad neţţa d yiwen uâesekri wesren; yesuter lebγi imawlan-is. Yesewhem babas yeγunzan ayen, ur yeğği awal qeriħen ur d yenna i mmis, win ig wala w amγar yezleg , aqcic ur naâqil babas ur nwala yemmas d w ayen d yewwi at yexdem i twacult-is.
Lxir ara sen yer d ayen w ur bnin fellas.

Iţbined g tlemast w-wannar n teklut s w udem yeqbeħ s w udem yuâren, afus-is ayefus yesulit tama n babas, sufela wqeruy ger yiwet deg yesetmas; Ibed yeħdem, ff udem-is s urefud yerfed
afus-is s lγwec yeskanay-ed leqbaħa.
Amγar meskin win iħemlen arraw-is, win ulaâmer yella win is d isxesren, yeâred ad ibed; yiwet seg yessis yellan ff tgecrar teŧfit deg cuđađ-is. Aqcic uqbiħ wumi d zzi weltmas tameqwrant, yemmas d gwmas ameżyan. Yemmas tħezqit-id ar γures, neţţa idemriţ-id s udar-is Tayemmaţ tenuγna, tejreħ, ur s tenwi as d yili w anecta. Taqcict, weltmas tegr-ed iman-is ger gwmas d babas, tayemmaţ d yessis ţnadint ad frent ayen isen d yeđran. Weltmas tâelq-ed ar icuđađ-is teqqar as : “Ay amcum d acu t xedmeđ ? Teţdemiređ deg yemmak tebγiđ aţ emgurbabeđ d babak, anez, suter asen ak qilen”.

Aqcic abestuħ yebda imeŧŧi, afus-is γef allen-is, yeħejgugel ar y iγil n gwmas ameqwran, ijebed deg-s at yesufeγ ar berra.
Deffir w anda yeqqim w amγar, ameżyan degsen yesetħa, ur iγil ad yeđru waya, tama nnađen lewhi n tewwurt aâesekri awesar yesguğan aqcic anekar, yeftel timendeffirt yewwi d webrid-is, iruħ aqeruy yerxa. Ţţuγ yiwet, di tlemast w-waya, d aqjun id yernan yug-ad yesusem yesuget arkac. 

 
Kra yellan yeţwasla, kra yellan yeţwarna, iban ur yeffir, lqerħ d lqela n tezmert n tyemmaţ, ff mis id rebba s lħif, reffu w-wamγar, cwal, amrijwet n yessi-s, imeŧŧi umeżyan, nker d leqbaħa si genker wid it id yesâan.

Meyzet iw ayen yelhan d w ayen ur nelhi, id yellan deg ta, d w ayen ara d iđefren deg tayeđ.

 

 

 

 

Yir dderya teţxeliş.

 
Aqcic iruħ ar umenuγ. Yuγaled; degw acu lawan? D lawan anda id yufa babas tefγit tudert. Kra yellan ibedel degw axxam; ţamezduγt n lħif. Ţin n lqerħ d lqella. Usu ur yelhi, amγar yeđleq sufela, tafat d ikečmen tekkat-ed ala ar w udem n win teğğa tudert. Taqcict tamezwarut teqqim anda yella yeţγama w amγar, γef udem-is liwa leħzen. Yiwen segw arrac imeżyanen yeffer udem-is deg admaren n yemmas. Yal wa amek ig sħanzew, anida yeteka. Talemast deg teqcicin ur tessaweđ aţ eŧŧef imeŧŧi-s, tezga-d ger ŧaq d wusu deg-i geđleq wemγar, tugi aţ amen d akken ur d igwri babas: tekna ar γures teţmuqulit ma ţ-id-iwali; trefd-ed iγil-is, yefγ-ed w awal meżiyen deg mis: “Baba, baba! inid ma tseled iyi-id ?” Tayemaţ tbed tama n tewwurt, tezdew ar weγwrab, ifaden-is feclen ur ţeŧŧifen, kra deg-s yeţergigi.

 
Hatan w ayen yurğan aqcic anekar. Tama n tewwurt, atan yeţaż-ed. Ađar nni si g demmer yemmas yeţwagezmas, afus yerfed γer babas yekref ur yeţemħiħid.
Yekcem, d yemmas it-id yemugren. Tesusem; maca iγalen-is yudin tama n win teğğa tudert, qarenas-d: “Muqel, atan anda ţesawđeŧ”.
Aqcic anekar, fellas yeγlid leħzen, tindemit, s w ukkim-is yekkat degw qerruy-is.

 
Ţamsirt iy babaten d derya nsen! Ur yelli d aya, yal wa as yesnuzgem, aţ iwali s w ayen s-id gelu, ad iwali lqaâ n wanecta.
Ur ħsiγ d acu i tezmer aţ eg teklut ayi γas meżiyet γef wid ig zemren as seslen aţ walin neγ as meyzen.

 
Aya d ayen yura s sin w udmawen "Diderot"; tama d ayen yewwin udem n derya tanekart, syin d udem n yir dderya amek teţxeliş deg tid ur nelhi. Qqaren imenza “ Win izerâen ađu, ara d yemger d aγwebar”. Hatan w udem deskanayen wid yeţarun, wid yeqqaren, wid γ igaren ar w annar n usnuzgem.












jeudi 2 avril 2015

Turza y-imi


Taluft mara d ili, yiwen ur s yeţakwi. Tella-d, teđra-d, tâadda ff yemdanen. Wa as d zzi tallit ahat aţ yeţţu, aţ isers ger tid ig uran fellas; ama telha ama diriţ. Llan wid ffi ţâaddayent ur ţawaşfađent, ţegwrayent-ed am neqwra di tlemast n twanza. Ma y muqel udem-is di lemri, as d bin am akken tura id lla. Ma yerra ar tala, ad imuqel udem-is di lbila w-waman, as d bin akken. Mara d yegru iman-is aţ yer iw asnuzgem, am win iγazen g dedic, lqerħ yugi ad yekkes. 

Âaddan isegwassen, azgen n tudert wissen. Iâadda ig âaddan, ur ţwaşfađent, ur ţγarayent. Amdan meskin, tuyat-is ţidaâfanin, taâkwemt ara d yersen fellas as tiniđ d ddunit ig rfed. Yiwen w ass mara yezdi lqed-is, yal kra as d ibin d afesas. Yal kra yeţut, drus w ara degrunt degw allaγ. Assen, ass-a wis ma yecfayas-t. Akka ay qqaren: “Yir leğruħ γazen ħelun, ma d yir lehdur, γazen renun”. Iâada ig âaddan, lħif, urif, laâtab ţ-ţyita ţ-ţγimit iw qerif, agujil meskin. Qqarent si zik: “Ulama s tamart”. Wis tura keč.

Mara teγliđ wis amek akken. Yeđra, wis d acu s yeđran, ur tednib, ur taâşa, teγli-d γer dunit-a. Yella kra i tga neţţat? Ass mi d lul ar dunit, yiwen ur ţ icawer. Amek ara d as, and-ara d as ? d acu kan am akken qqaren imezwura: “Đelm yellan ff ucen, yeqwel ff umeksa”. Yiwen yečča yeŗwa, wayeđ ixeles γef ayen fur yebna. Qqaren imenza: “ Ay-a saâd-ik a baba, wlac w ara k yewten”.

Fađma At Mensur Âmruc ilulen degw segwas n 1882 deg taddart n Tizi Hibel id yezgan tama n Tewrirt Musa w Aâmer deg disan n Tizi Wezzu. Yemmas Âini ţţin yesâan yakan sin d derya d wergaz amezwaru tuγ. Âini yeğlen akken ţilemzit ger 22 d 23 isegwassen, tugi aţ ddu di lebγi i gwmas ig bγan as iħeţem aţ eğğ arraw-is d w axxam-is. Akken ur-as teddi i lebγi i gwmas imi ur s tsemeħ ara tasa-s a ţesgujel arraw-is i tiremt tis snat (ameqwran ad yili ger 5 d 6 isegwassen, ma d wis sin ad yili yesâa 3 isegwassen). Tedn-ed ar ţeğğel fellasen. S w akka id yendeh gwmas s uħerem iţ iħerem di twacult nsen. Tegwr-ad Aini ala iman-is d w arraw-is. Tama gujlen w-arraw-is seg babatsen, tama nnađen tegwra-d ţamengurt ur tesâa imawlan.

Lħif d w urif, Âini, yemmas n Fađma telha-d d leqdic d useqnunec w-waxxam-is, telha-d d urebi n tarwa-s, telhad d weħraz d uħareb ff tferkiwin, is d iğğa wergaz-is.

Meżiyet ţideţ, ur teħsi s tid ţ id igunin, ur tessin lexdaâ g-gergazen. Yiwen seg lewsan-is n berra, yezzi yas, yebγa aţ yaγ, taggara yerwel, yenker, yexdaâ. Âini tegwra-d akken, Âini teđra yas taluft meqwren, Âini dnen-d ilewsan-is aţ đerqen w as ħewşen tiferkiwin s d iğğa wergaz-is, as kksen ula d arraw-is. Γas tin d iđran yides, γas lexdaâ teţwaxdaâ, tbed ar w arraw-is d cci s d yeğğa wergaz-is. Terba-d Âini, tesâa-d…  Fađma.

 

Fađma tekr-ed g lħif d laâtab, akken ţabesŧuħt akken d lŧufan, teŗwa tixnanasin; win iâedan yewtiţ, win iâedan isegrareb-iţ, ur tufi lehna di lħara, ur ţufiţ degw azniq, win iâeddan iâuyriţ. Fađma ur nexdim, ur nednib; babas inekriţ. Yugi ad yeqbel s tin yexdem, imi ħeţmen fellas imawlan-is s w ayen. Yeserx iw-qeruy-is, yenker tid yexdem.                                                                            Tegwrad teqcict di lħif d laâtab ţ-ţyitiwin; win iâeddan yewtiţ. Akka i teđra i Fađma n At Menşur. Iw akken as taf leslak yemmas, dwa ines ala yiwet; d asibâed ara ţesbaâdiţ si taddart; Anw-ara ţ yawin ? Anw-ara ţ yeğğen ? Leslak-is d imrabđen irumiyen.  Tewwiţ yemmas, tefkaţ i “les soeurs blanches” id yezgan tama n Iwađiyen, ger usegwas n 1885 ar usegwas n 1886. Ula din, taqcict n 3 neγ 4 isegwassen ur tuf-ara talwit, ur teŗw-ara taleqwimt, ayen iţ id iđren ala tiγrit. Tesuk d acu tesuk, segw akken ur teşbir ara iw ayen id iđerun d yellis, Âini tuγal teksed yellis seg temrabđin irumiyen.

Âini, yemmas n Fađma tâawed zwağ d yiwen wergaz w-wedrum nnađen. Âini yebγan ad ħewsen ilewsan-is tewweđ ar craâ. Craâ ara s yefken kra yellan d lħeq; ama d arraw-is ama ţiferkiwin id yeğğa wergaz-is amezwaru. Argaz-is wis sin, d win ig qeblen ad y idir ger twacult-is (Âini d w arraw-is). D argaz ig qeblen yal kra. Ula d aħareb, yedn-ed ad iħareb ama ff derya-s, ama ff ayen yellan. La dγa imi ilewsan-is, zgan ţaârađen amek ara ţ ħewşen amek ara ţesufγen.

Tedder d acu tedder Âini ss derya-s d wergaz-is wis sin; akken alarmi d lawan anda id yusa lexwbar iw argaz-is ff lmut ig mmut gwmas ameqwran; akka id teđra. Yerfed iman-is, iruħ ad yergel amkan n gwmas. Taggara mi s d iğğa taqcict nnađen i Âini.

Âini yeŗwan tilufa, yeŗwan aħnunef d ugrureb, tasawent tugi aţ kfu fellas. Sin w arrac, snat n teqcicin. Yiwet ur iban babas, d acu kan şber d lğehd n tyemmaţ yugar ayen illan. Âini tecqarew yal kra, ur teğği dderya-s ur teğği axxam-is ad idiâ. Teţwaâzel deg mawlan-is, yiwen ur d irezu fellas, yiwen ur tetruħu γures. Âini w umi teđra taluft, tezga teqqar: “ Ticreŧ-iw, tif timira n kra y-yergazen”.

Ula d yemmas iţ-id yeğğan s tufra it ţemlil yides. G suq ar suq, mara sewqen w ayetmas, assen ad rzu fellas, ad myigrent tama y-yiγzer d izgan ger Tizi Hibel ţ-Ţewrirt Musa w Aâmer. Tugeţ ig đran akken, tugeţ ara teţru deg rebbi y-yemmas rif y-yeγzer. Aman ad ţcercuren, ula d imeŧŧawen akken. La dγa ass ff ara terzu ar din, ass n suq am akken tuγ tanumi. S lferħ i teŧef abrid ţ-ţwemust n w ayen tebγa as tefk i yemmas. S w ul yečuren i tebγa ad sifes mara ţemlil d yemma-s. Maca ass-a mači am ussan imezwura; ass-a, tmuqel twala yal kra, ala yemmas. Yemmas ass-a ur d usa. Âini degw akken tmuqel akka d w akka, yewt-uceqiq deg tasa-s, am akken teħsa d akken yeđra-d kra. Mi tewweđ s amkan d acu y as d nnan  ? D acut lexwbar iţ-id yewđen. Iγzer yeţru di tama, Âini t setruy di tayeđ. Tin wi t ħekku, tin s isifsisen γef ul-is, ażar aleqaq is d yegwran ger twacult-is, ass-a… dayen… yeţwagzem, temmut yemmas, ur teħdir i temŧelt-is, ur teţru fellas. Iğğaţ w udem nni, win teţcedhi akken kul ass, g durt ar durt id rezu fellas. W ara d yerzun ? Tamengurt meskint. Berran deg-s w ayetmas, ass-a tesegwra s yemmas. Tewwi d webrid n tuγalin, ur teżra amek akken, w acu webrid, w acu ttuččit, yal kra deg mi yuγal d amesas.

Ma d Fađma, di lawan nni dγa degw 1886 lewhi w-wagur n Tuber (Oct.) tekcem γer uγerbaz n teħdayin n “Fort Nationale” (assa Larebaa n At y Iraten). Akka ara tfak fellas teγrit, d usmermed n yal ass. Taqcict i tikkelt tis snat teţwaâzel ff yemmas d w ayetmas. Tebda amenuγ u wur tezmir, tegwrad degw amkan laâmer tessin. Qqaren imezwura: “Ayen yuran degw şenduħ s and-ara y ruħ”. Abrid ma yesawen yeskaway tigecrar, yesraγay ifaden, yeskufur deg admaren.

Taqcict lewhi n 3 neγ 4 isegwassen tegwra-d deg iwen w axxam meqwren , leħyud iâlayanen, d işemađen. Lawan anda tanuda-s ţwaħerşen ar y idmaren n tyematin nsen. Rrif l-lkanun, deg rebbi neγ sufela n tgecrar.

Wis wid t ixeddmen ma ndemen-as neγ teđra yaγ am lmal, nheber sya, n seţ-ed s y ihina, naâfes di yal kra. Ajeğğig yelhan nefżit, neslufżit, almi g uγal yeččur, yumes seg ledayen n imeqwranen.
 
 
 
 

“Aux martyres".


Et pour toutes les femmes et tous les hommes
victimes de la torture et de l’oppression de la machine infernale de l’armée française.
Et aux peuples qui luttent contre toutes formes de dominations.

 
 
 
              "Vive la liberté, abat l'impérialisme"



Mas Meşŧafa u Brahem s w ul żayen yewwi yaγ ar ismektiyen d iħulfuyen n lawanat nni. Imi deg taddart nni nsen dγa, ger Tewrirt n At Ħend w-Aâmer ţ-ţqwerabt id yezgan tamas, tugeţ d idamen ig maren. Iw asmekti kan akka, tama n teżra yasawalen g Lğamaâ Lqern maren idamen n Mheni d Lmulud. Syin idamen n Muħend Sγir d Ureżqi d Lħusin d win wumi qqaaren Muħend Saleħ... Şeđfer ma ţeşđefrem ur llin deg sin neγ g 10. S icewiqen neγ s nacidat, Mas Meşŧafa u Brahem yewwi yaγ u mazal aγ yawi ar lawanat ur yezmir w allaγ neγ w amdan ad yeţţu, liwama yella yiwen yekred segw wid inekŗen ansa d yefrari.
 
 
 
 
 



 

 

lundi 2 février 2015

Tamâayt y-igđađ


D-ac-ara d inniđ, keč ay Abexxu?

 
           D-ac-ara d yinni w Bexxu ?

Win yellan d lmechur

yerra iman-is d lmeđrur

iruħ ikerez di lbuŗ

lâinşer n tegmaţ yeqqur

yal aħbib ar d-ak iđur

imi d lqern l-lehđur

anef kan wi bγan y imγur
 
 
 
 
Ŧawes i kem?
 
 
 
 
 
 
 
                                   Inni y aγ-d a Tasekkurt.


        



                    I kem a Taqubaât?



    (Ext. De l’émission  radiophonique « ASALAS » diffusée sur les ondes

                         de la radio algérienne Chaine 2 Le : 30 Aout 2008).