mercredi 23 novembre 2022
vendredi 28 janvier 2022
mercredi 29 décembre 2021
jeudi 31 décembre 2020
dimanche 13 décembre 2020
mardi 28 juillet 2020
mercredi 8 juillet 2020
lundi 17 février 2020
mardi 8 octobre 2019
jeudi 5 septembre 2019
samedi 23 mars 2019
mardi 11 décembre 2018
jeudi 20 avril 2017
jeudi 9 juillet 2015
Ig awâer waya...
Ass mi ţmuquleγ, ţwaliγ. Degw
allaγ-iw ur senwiγ ahat ad yas waya. Neγ kra yellan ad ibedel, ad yuγal wis d
acut. Ger w allen-iw kra iy d iţbinen ur yelli wayen it yifen, ha d aggur, d
igeni neγ ţamurt deg-i yesgwet yemγi. Tideţ, segwten yemγan ur yelli yiwen w
ala sin. Imγan, ţaken-d ula d nutni imγan. Ayen ur nwiγ ad yili d akken ad yas
w ass akem ţwaliγ akken telliđ ass-ayi. Tezgiđ teţakeđ-d tiżeŧ, kem s yiman-im
ţwaliγ kem tugaređ anecten. Tezgiđ teţakeđ leħmala, ţwaliγ leħmala n dunit tefγed
akw deg admaren-im. Ţwaliγ, ţwaliγ… ţmuquleγ, amek id neweđ γer dayi, tideţ ma
muqleγ cwiŧ ar deffir żriγt ur teţuγ ur-ay iţak w ul-iw ad âeddiγ γef ayen, fiħel
ma mektaγ-d kra d yellan d wayen yernan. Mi yezgiγ tama, âudeγ iman-iw am nek
am wiyađ, γas wiyađ yiwen ur d yezga din.
Afrux,
lawan deg-ara yesers timelalin-is ad yebrek felasent, as tifk azγal neγ leħmu
is-t-id yewwin akken alma frurxen-d yegđađ. S cwiŧ ar cwiŧ agđiđ, babatsen d
yemma tsen zgan s rħil ţ-ţaγwalin ţawind tuččit, skarayen-d ula d nutni tarwa
id sefrurxen. Kan akken, s cwiŧ ar cwiŧ,
lâac ffi âeţben imawlan, s cwiŧ ar cwiŧ yeţegwray-ed d ilem, kra win yellan
yesrafeg. Yal wa anda y ruħ, anda yesrafeg.
Ma nniγ-am-d aya, ur yelli ala nutni
ig srafgen, akken d nella nesrafeg, imi aya yezga. Tezga tlalit γer tudert,
yezga rħil yeţawin yal wa sani. D acu, am akken yenna weγrim, iwalaţ ula d neţţa,
ass ffi tella ar tamas, taâkukef, iwalaţ ula d neţţa, ur yelli w ayen is d
yeqqimen. Ţwaliγ kem ass ar wayeđ ula d kem, kra yeţbeddil deg-m, tazmert
tenquqel, yewwi y-am-d im d yewwin iw akken aţ zđiđ lqed-im. Yewwi y-am-d im d
yewwin iw akken ama d ifasen ama d iđaren ad bdun ad ţ neâkukufen. Hen, tiremt
ar tiremt qqareγ, ayγer. Amer yiwen, amer sin ahat aţ ażay taâkwemt fallasen,
teğğad tâabuŧ-im, yeğğaten uâabwuđ nsen; laż ţ-ţawant xlan tudar d iderma. Atan
ţiwsiren ula d nutni, γas akken yiwen ur-am yefka laâđil; ak m iwali akken
telliđ s tezmert-im yenquqlen, s w afud inem ur d negwra am akken yella tazwara.
Ma meslayeγ-d fellam ur demeslayeγ γef ayeđ, ħşiγ d kem ig refden yal kra, d
kem ig âemden yal kra, d kem ig zgan d lğehd, d afud, s id nbed akken nella.
Ur ţruγ γef yiman-iw, iw akken
fellam ad ţruγ. D acu, ţwaliγ ţmuquleγ kra yellan yeţbin iy-id. I tewâer tudert
i gewâer w aħnunef, i gewâer w aluy d uşubu, ig uâer win ara ţ yeččen deg
tgecrar, kra yellan yewâer, wis kan ma yella segwten wid is t iţmeyizen.
Ay ul iw âeddi akkin, âeddi i tlufa.
Ma bdiγ asnuzgem, ad seħsabeγ ad ţnadiγ tiwwura. Tawwurt ma tendel, amdan ma
yenderkal, ig awâer waya, ig awâer wayen, aneqqar aneseħsab “ħader aγ d walin
wiyađ, nekwni d at leflani w flan ccan nneγ meqwer, tara nneγ tekred wis s ansa”.
La neţmermid deg tudert mremden wiyađ, iħun bab l-lemħana sarameγ am teđfer
akka, ur am d yeţili w uzu t-tasa.
Yewâer
lawan tewâer tallit deg-i neţilit, kra yellan yewâer, tażayt tesgwet, tefses i
wid iţ yenumen. Ma d kunwi neγ nekwni neγ wid iγ yellan, ur neżrat d acut iγ yeţilin
d acut ara γ d yilin, “Gguniγ ig guni w teras, yesersen tazzert yaâya, yeţraji
lawan ad yas ad yefru w âeqa g tafa” “Gguniiγ i teguni t yemmaţ, yeţrajin
tarwas addas, wa y γereb wa y cereq, rezun-d γures am y igđađ, yal wa yeţnadi ff
aylas”.
Am d iniγ am desiwleγ akem-id
smektiγ di lawanat sâadaγ γer tama-m, am zik am assa, uur yelli γ yellan, iγ
yezdin ţafat ţ-ţiżeŧ d wussan yeţâedayen am lebraq.
Ma bedreγ-d isem-im, tugeţ
ikem icban, ayγer, yiwet ar yiwet renunt ur ţenkażent, ayγer lawan deg-ara d
yeγli y iđ ad qimem tecbam iqwerman, wa s yihin wayeđ s ansa nađen, ayen tuŗğam
d w ayen trebam, srafgen, yal wa s anda
g ruħ dayen.
Tergagi tfekka, kra
yellan walaγ t yeţergigi deg-m, ansa id nekker s-anid-ara ner, int-iy-id d acut
uzekka, d wayeđ, anw-ara d nemyager. Mugreγ-d tiżeŧ, ufiγţ γer tama-m, mugreγ-d
leħmala, tusad sγurem, im sarmeγ, im sarmaγ tugeţ l-lehna am akken tezgiđ laγ
ţ-id ţakeţ.
(D Aħric
seg tesgilt « Ay awal siwel γer tira muqel » n w ass 20 Meγres 2009.)
samedi 9 mai 2015
Dderya tanekart
Dderya tanekart.
Meyzet neγ xaylet : yiwet n texxamt anda tafat
w-wass tkečm-ed ala tama n tewwurt lawan deg-ara ţili teldi, neγ s nig n tewwurt anda gella kra w mecqiq, ma tawwurt
tsekwer.
Zzit-ed s tmuγli seg tama ar tayeđ zdaxel n texxamt ayi
ur necrih, aţ walim ala lħif d lqella. Γas tama tayefust yella wusu ur neţbin ara dirit, d win yessan akken
iwulem. Deg tama nni d amkan n tγimit iy inan, yesburen s wegwlim beriken, anda
tiγimit tezmer aţ ili telha. Sγimet babas n weqcic ur ncefu i lxir.
Ar tama n tewwurt erret adda n
texwzant, zdat n w amγar teγleb tewser, yiwet n ŧabla anda id res tbaqit
w-weskwaf.
Yusad neţţa d yiwen uâesekri
wesren; yesuter lebγi imawlan-is. Yesewhem babas yeγunzan ayen, ur yeğği awal qeriħen ur d
yenna i mmis, win ig wala w amγar yezleg , aqcic ur
naâqil babas ur
nwala yemmas d w ayen d yewwi at yexdem i twacult-is.
Lxir ara sen yer d ayen w
Iţbined g tlemast w-wannar n
teklut s w udem yeqbeħ s w udem yuâren, afus-is ayefus yesulit tama n babas,
sufela wqeruy ger yiwet deg yesetmas; Ibed yeħdem, ff udem-is s urefud yerfed
afus-is s lγwec yeskanay-ed leqbaħa.Amγar meskin win iħemlen arraw-is, win ulaâmer yella win is d isxesren, yeâred ad ibed; yiwet seg yessis yellan ff tgecrar teŧfit deg cuđađ-is. Aqcic uqbiħ wumi d zzi weltmas tameqwrant, yemmas d gwmas ameżyan. Yemmas tħezqit-id ar γures, neţţa idemriţ-id s udar-is Tayemmaţ tenuγna, tejreħ,
Aqcic abestuħ yebda imeŧŧi,
afus-is γef allen-is, yeħejgugel ar y iγil n gwmas ameqwran, ijebed deg-s at
yesufeγ ar berra.
Deffir w anda yeqqim w amγar, ameżyan
degsen yesetħa, Meyzet iw ayen yelhan d w ayen
Yir dderya teţxeliş.
Yekcem, d yemmas it-id yemugren. Tesusem; maca iγalen-is yudin tama n win teğğa tudert, qarenas-d: “Muqel, atan anda ţesawđeŧ”.
Aqcic anekar, fellas yeγlid leħzen, tindemit, s w ukkim-is yekkat degw qerruy-is.
jeudi 2 avril 2015
Turza y-imi
Taluft mara d ili, yiwen ur s
yeţakwi. Tella-d,
teđra-d, tâadda ff yemdanen. Wa as d zzi tallit ahat aţ
yeţţu, aţ isers ger tid ig uran fellas; ama telha ama diriţ. Llan wid ffi
ţâaddayent ur ţawaşfađent, ţegwrayent-ed am neqwra di tlemast n twanza. Ma y
muqel udem-is di lemri, as d bin am akken tura id lla. Ma yerra ar tala, ad
imuqel udem-is di lbila w-waman, as d bin akken. Mara d yegru iman-is aţ yer iw
asnuzgem, am win iγazen g dedic, lqerħ yugi ad yekkes.
Âaddan isegwassen, azgen n tudert
wissen. Iâadda ig âaddan, ur ţwaşfađent, ur ţγarayent. Amdan meskin, tuyat-is
ţidaâfanin, taâkwemt ara d yersen fellas as tiniđ d ddunit ig rfed. Yiwen w ass
mara yezdi lqed-is, yal kra as d ibin d afesas. Yal kra yeţut, drus w ara
degrunt degw allaγ. Assen, ass-a wis ma yecfayas-t. Akka ay qqaren: “Yir leğruħ
γazen ħelun, ma d yir lehdur, γazen renun”. Iâada ig âaddan, lħif, urif, laâtab
ţ-ţyita ţ-ţγimit iw qerif, agujil meskin. Qqarent si zik: “Ulama s tamart”. Wis
tura keč.
Mara teγliđ wis amek akken.
Yeđra, wis d acu s yeđran, ur tednib, ur taâşa, teγli-d γer dunit-a. Yella kra
i tga neţţat? Ass mi d lul ar dunit, yiwen ur ţ icawer. Amek ara d as, and-ara
d as ? d acu kan am akken qqaren imezwura: “Đelm yellan ff ucen, yeqwel ff
umeksa”. Yiwen yečča yeŗwa, wayeđ ixeles γef ayen fur yebna. Qqaren imenza: “
Ay-a saâd-ik a baba, wlac w ara k yewten”.
Fađma At Mensur Âmruc ilulen degw
segwas n 1882 deg taddart n Tizi Hibel id yezgan tama n Tewrirt Musa w Aâmer
deg disan n Tizi Wezzu. Yemmas Âini ţţin yesâan yakan sin d derya d wergaz
amezwaru tuγ. Âini yeğlen akken ţilemzit ger 22 d 23 isegwassen, tugi aţ ddu di
lebγi i gwmas ig bγan as iħeţem aţ eğğ arraw-is d w axxam-is. Akken ur-as teddi
i lebγi i gwmas imi ur s tsemeħ ara tasa-s a ţesgujel arraw-is i tiremt tis
snat (ameqwran ad yili ger 5 d 6 isegwassen, ma d wis sin ad yili yesâa 3
isegwassen). Tedn-ed ar ţeğğel fellasen. S w akka id yendeh gwmas s uħerem iţ
iħerem di twacult nsen. Tegwr-ad Aini ala iman-is d w arraw-is. Tama gujlen
w-arraw-is seg babatsen, tama nnađen tegwra-d ţamengurt ur tesâa imawlan.
Lħif d w urif, Âini, yemmas n
Fađma telha-d d leqdic d useqnunec w-waxxam-is, telha-d d urebi n tarwa-s,
telhad d weħraz d uħareb ff tferkiwin, is d iğğa wergaz-is.
Meżiyet ţideţ, ur teħsi s tid ţ
id igunin, ur tessin lexdaâ g-gergazen. Yiwen seg lewsan-is n berra, yezzi yas,
yebγa aţ yaγ, taggara yerwel, yenker, yexdaâ. Âini tegwra-d akken, Âini teđra
yas taluft meqwren, Âini dnen-d ilewsan-is aţ đerqen w as ħewşen tiferkiwin s d
iğğa wergaz-is, as kksen ula d arraw-is. Γas tin d iđran yides, γas
lexdaâ teţwaxdaâ, tbed ar w arraw-is d cci s d yeğğa wergaz-is. Terba-d Âini,
tesâa-d… Fađma.
Fađma tekr-ed g lħif d laâtab,
akken ţabesŧuħt akken d lŧufan, teŗwa tixnanasin; win iâedan yewtiţ, win iâedan
isegrareb-iţ, ur tufi lehna di lħara, ur ţufiţ degw azniq, win iâeddan iâuyriţ.
Fađma ur nexdim, ur nednib; babas inekriţ. Yugi ad yeqbel s tin yexdem, imi
ħeţmen fellas imawlan-is s w ayen. Yeserx iw-qeruy-is, yenker tid yexdem.
Tegwrad teqcict di lħif d laâtab ţ-ţyitiwin; win iâeddan yewtiţ. Akka i
teđra i Fađma n At Menşur. Iw akken as taf leslak yemmas, dwa ines ala yiwet; d
asibâed ara ţesbaâdiţ si taddart; Anw-ara ţ yawin ? Anw-ara ţ yeğğen ?
Leslak-is d imrabđen irumiyen. Tewwiţ
yemmas, tefkaţ i “les soeurs blanches” id yezgan tama n Iwađiyen, ger usegwas n
1885 ar usegwas n 1886. Ula din, taqcict n 3 neγ 4 isegwassen ur tuf-ara
talwit, ur teŗw-ara taleqwimt, ayen iţ id iđren ala tiγrit. Tesuk d acu tesuk,
segw akken ur teşbir ara iw ayen id iđerun d yellis, Âini tuγal teksed yellis
seg temrabđin irumiyen.
Âini, yemmas n Fađma tâawed zwağ
d yiwen wergaz w-wedrum nnađen. Âini yebγan ad ħewsen ilewsan-is tewweđ ar
craâ. Craâ ara s yefken kra yellan d lħeq; ama d arraw-is ama ţiferkiwin id
yeğğa wergaz-is amezwaru. Argaz-is wis sin, d win ig qeblen ad y idir ger
twacult-is (Âini d w arraw-is). D argaz ig qeblen yal kra. Ula d aħareb,
yedn-ed ad iħareb ama ff derya-s, ama ff ayen yellan. La dγa imi ilewsan-is,
zgan ţaârađen amek ara ţ ħewşen amek ara ţesufγen.
Tedder d acu tedder Âini ss
derya-s d wergaz-is wis sin; akken alarmi d lawan anda id yusa lexwbar iw
argaz-is ff lmut ig mmut gwmas ameqwran; akka id teđra. Yerfed iman-is, iruħ ad
yergel amkan n gwmas. Taggara mi s d iğğa taqcict nnađen i Âini.
Âini yeŗwan tilufa, yeŗwan
aħnunef d ugrureb, tasawent tugi aţ kfu fellas. Sin w arrac, snat n teqcicin.
Yiwet ur iban babas, d acu kan şber d lğehd n tyemmaţ yugar ayen illan. Âini
tecqarew yal kra, ur teğği dderya-s ur teğği axxam-is ad idiâ. Teţwaâzel deg
mawlan-is, yiwen ur d irezu fellas, yiwen ur tetruħu γures. Âini w umi teđra
taluft, tezga teqqar: “ Ticreŧ-iw, tif timira n kra y-yergazen”.
Ula d yemmas iţ-id yeğğan s tufra
it ţemlil yides. G suq ar suq, mara sewqen w ayetmas, assen ad rzu fellas, ad
myigrent tama y-yiγzer d izgan ger Tizi Hibel ţ-Ţewrirt Musa w Aâmer. Tugeţ ig
đran akken, tugeţ ara teţru deg rebbi y-yemmas rif y-yeγzer. Aman ad ţcercuren,
ula d imeŧŧawen akken. La dγa ass ff ara terzu ar din, ass n suq am akken tuγ tanumi. S lferħ i teŧef abrid ţ-ţwemust n w
ayen tebγa as tefk i yemmas. S w ul yečuren i tebγa ad sifes mara ţemlil d
yemma-s. Maca ass-a mači am ussan imezwura; ass-a, tmuqel twala yal kra, ala
yemmas. Yemmas ass-a ur d usa. Âini degw akken tmuqel akka d w akka, yewt-uceqiq
deg tasa-s, am akken teħsa d akken yeđra-d kra. Mi tewweđ s amkan d acu y as d
nnan ? D acut lexwbar iţ-id yewđen.
Iγzer yeţru di tama, Âini t setruy di tayeđ. Tin wi t ħekku, tin s isifsisen γef ul-is, ażar aleqaq is d yegwran ger
twacult-is, ass-a… dayen… yeţwagzem, temmut yemmas, ur teħdir i temŧelt-is, ur
teţru fellas. Iğğaţ w udem nni, win teţcedhi akken kul ass, g durt ar durt id
rezu fellas. W
ara d yerzun ? Tamengurt meskint. Berran deg-s w ayetmas, ass-a tesegwra s
yemmas. Tewwi d webrid n tuγalin, ur teżra amek akken, w acu webrid, w acu
ttuččit, yal kra deg mi yuγal d amesas.
Ma d Fađma, di lawan nni dγa degw
1886 lewhi w-wagur n Tuber (Oct.) tekcem γer uγerbaz n teħdayin n “Fort
Nationale” (assa Larebaa n At y Iraten). Akka ara tfak fellas teγrit, d
usmermed n yal ass. Taqcict i tikkelt tis snat teţwaâzel ff yemmas d w ayetmas.
Tebda amenuγ u wur tezmir, tegwrad degw amkan laâmer tessin. Qqaren imezwura:
“Ayen yuran degw şenduħ s and-ara y ruħ”. Abrid ma yesawen yeskaway tigecrar,
yesraγay ifaden, yeskufur deg admaren.
Taqcict lewhi n 3 neγ 4
isegwassen tegwra-d deg iwen w axxam meqwren , leħyud iâlayanen, d işemađen.
Lawan anda tanuda-s ţwaħerşen ar y idmaren n tyematin nsen. Rrif l-lkanun, deg
rebbi neγ sufela n tgecrar.
Wis wid t ixeddmen ma ndemen-as
neγ teđra yaγ am lmal, nheber sya, n seţ-ed s y ihina, naâfes di yal kra.
Ajeğğig yelhan nefżit, neslufżit, almi g uγal yeččur, yumes seg ledayen n
imeqwranen.
“Aux martyres".
Et pour toutes les
femmes et tous les hommes
victimes
de la torture et de
l’oppression de la machine infernale de
l’armée française.
"Vive la
liberté, abat l'impérialisme"
Mas
Meşŧafa u Brahem s w ul żayen yewwi yaγ ar ismektiyen d iħulfuyen n lawanat nni. Imi deg
taddart nni nsen dγa, ger Tewrirt n At Ħend w-Aâmer ţ-ţqwerabt id
yezgan tamas, tugeţ d idamen ig maren. Iw asmekti kan akka, tama n teżra
yasawalen g Lğamaâ Lqern maren idamen n Mheni d Lmulud. Syin idamen n Muħend Sγir d
Ureżqi d Lħusin d win wumi qqaaren Muħend Saleħ... Şeđfer ma ţeşđefrem ur llin
deg sin neγ
g 10. S icewiqen neγ s nacidat, Mas Meşŧafa u Brahem yewwi yaγ u
mazal aγ yawi
ar lawanat ur yezmir w allaγ neγ w amdan ad yeţţu, liwama yella yiwen yekred segw
wid inekŗen ansa d yefrari.
mardi 10 février 2015
lundi 2 février 2015
Tamâayt y-igđađ
D-ac-ara d
inniđ, keč ay Abexxu?
Win yellan d lmechur
yerra iman-is d lmeđrur
iruħ ikerez di lbuŗ
lâinşer n tegmaţ yeqqur
yal aħbib ar d-ak iđur
imi d lqern l-lehđur
anef kan wi bγan y imγur
I kem a Taqubaât?
de
la radio algérienne Chaine 2 Le : 30 Aout 2008).
lundi 24 novembre 2014
A win yecfan, y ini-d
"Yenna
yi baba cfiγ as"; akka lğil aţ yini i lğil w aţ id afen ineggura. Nufad id
nnan, d acu-ara d afen wid deffir nneγ.
Anta
Tanina i kem yifen, kem a yemma, kem a weltma, kem a tameŧŧut a yemmas n talsa.
Ccbaħa
y iger ass-a yeqqim d asuki
ccbaħa n tefsut deg-s ur nell-ara
nekwni
ccbaħa unebdu neserwat nugwi an akwi
ccbaħa l-lexrif la legwin watmaten nni
ccbaħa
n tegrest w ur nezdim yensa akken nni
lqum-a iceređ awezγi
yebγa zhu yebγ-acali
ma d leqdic yella Ŗebbi.
Yenna yi baba cfiγ-as ayen is nnan
lejdud-iw
Ass-a i tarwa at-id nesres ad bnun yes
tutlayt-iw.
Am
akken tenna Tgerfa:
D Ŗebbi g raden s w akka
imi y čči-γ lamana...
Awer γ ig Ŗebbi seg wid iseţen
lamana, ur nxedaâ di ddunit, w an ili d iqriben r-Ŗebbi, d wid i ţekkin di
lumma.
Yelha win yeţħesisen iw akken ad ifhem wa d
yelmed.
Akka
i tebna tudert, ur yelli win yekfan iman is s yiman is. Qqaren w at zik:
"Awi sâan tazmert ilemżi d cfawat d umeyez uwesar".
Dacu
deskanay temżi; tazmert d ifadden iğehden d lxiq n tusna.
Ma
ţewser teţbegined; liser, rżana, d ubâed ff ljur.
Assen
fi d lul ddunit, imi id yexleq Ŗebbi, ur yefrin ara ger wa d wa, ur d inna i wa
"keč tifeđ wayeđ" naγ "keč aţ iliđ seddaw wiyađ". Azger
yesrugmut, izimer yesbaâbuâ, aγyul yesraâruâ, ayaziđ yesqaqay, amdan ula d
neţţa iţmeslay, am akken meslayen, ass-a, ula d igugamen γas s uwehi.
Amek
a âağba ig zmer wamdan ad yebrek γef wayen amzun akken kra ur d yelli.
Amek
yezmer yiwen ad icali, ad yaweđ anda s yehwa, ma d wayeđ ad yer fellas aγumu.
Keč tesâiđ allaγ, ula d nek sâiγ imawlan
Tebγiđ ad bineđ, bγiγ ad ufrareγ
Deg mezruy telliđ, deg idles turiđ
Di tudert ţekkiγ, ţekkiγ degw meslay
Ţekkiγ degw ayen illan, ażar-iw d
aγwežfan.
De
l’oralité à l’écriture. Les petits contes qui ont constitués une partie majeure
de notre culture, font qu’il soit souhaitable de faire passer l’un vers
l’autre. Raconter ; de tous les temps de bouche à oreilles ; il est
arrivé le moment où il faut tout transcrire.
Ce
conte raconté ; de psyché ; passe indiscutablement par l’enseignement
de ses petits-enfants.
Vivre,
voir, ne pas laisser son passage vide.
Inscription à :
Articles (Atom)








