samedi 9 mai 2015

Dderya tanekart


Dderya tanekart.

Meyzet neγ xaylet : yiwet n texxamt anda tafat w-wass tkečm-ed ala tama n tewwurt lawan deg-ara ţili teldi, neγ s nig n tewwurt anda gella kra w mecqiq, ma tawwurt tsekwer.

Zzit-ed s tmuγli seg tama ar tayeđ zdaxel n texxamt ayi ur necrih, aţ walim ala lħif d lqella. Γas tama tayefust yella wusu ur neţbin ara dirit, d win yessan akken iwulem. Deg tama nni d amkan n tγimit iy inan, yesburen s wegwlim beriken, anda tiγimit tezmer aţ ili telha. Sγimet babas n weqcic ur ncefu i lxir.
Ar tama n tewwurt erret adda n texwzant, zdat n w amγar teγleb tewser, yiwet n ŧabla anda id res tbaqit w-weskwaf.

 
Γas aâiwen neγ tallelt ig zmer ad ig w aqcic amezwaru w axxam, iw amγar n babas, i yemmas d w ayetmas, iruħ yeguğa iman-is; maca ur yeţruħ ara fiħel ma yesdukkel tid l-lehmum ines.

Yusad neţţa d yiwen uâesekri wesren; yesuter lebγi imawlan-is. Yesewhem babas yeγunzan ayen, ur yeğği awal qeriħen ur d yenna i mmis, win ig wala w amγar yezleg , aqcic ur naâqil babas ur nwala yemmas d w ayen d yewwi at yexdem i twacult-is.
Lxir ara sen yer d ayen w ur bnin fellas.

Iţbined g tlemast w-wannar n teklut s w udem yeqbeħ s w udem yuâren, afus-is ayefus yesulit tama n babas, sufela wqeruy ger yiwet deg yesetmas; Ibed yeħdem, ff udem-is s urefud yerfed
afus-is s lγwec yeskanay-ed leqbaħa.
Amγar meskin win iħemlen arraw-is, win ulaâmer yella win is d isxesren, yeâred ad ibed; yiwet seg yessis yellan ff tgecrar teŧfit deg cuđađ-is. Aqcic uqbiħ wumi d zzi weltmas tameqwrant, yemmas d gwmas ameżyan. Yemmas tħezqit-id ar γures, neţţa idemriţ-id s udar-is Tayemmaţ tenuγna, tejreħ, ur s tenwi as d yili w anecta. Taqcict, weltmas tegr-ed iman-is ger gwmas d babas, tayemmaţ d yessis ţnadint ad frent ayen isen d yeđran. Weltmas tâelq-ed ar icuđađ-is teqqar as : “Ay amcum d acu t xedmeđ ? Teţdemiređ deg yemmak tebγiđ aţ emgurbabeđ d babak, anez, suter asen ak qilen”.

Aqcic abestuħ yebda imeŧŧi, afus-is γef allen-is, yeħejgugel ar y iγil n gwmas ameqwran, ijebed deg-s at yesufeγ ar berra.
Deffir w anda yeqqim w amγar, ameżyan degsen yesetħa, ur iγil ad yeđru waya, tama nnađen lewhi n tewwurt aâesekri awesar yesguğan aqcic anekar, yeftel timendeffirt yewwi d webrid-is, iruħ aqeruy yerxa. Ţţuγ yiwet, di tlemast w-waya, d aqjun id yernan yug-ad yesusem yesuget arkac. 

 
Kra yellan yeţwasla, kra yellan yeţwarna, iban ur yeffir, lqerħ d lqela n tezmert n tyemmaţ, ff mis id rebba s lħif, reffu w-wamγar, cwal, amrijwet n yessi-s, imeŧŧi umeżyan, nker d leqbaħa si genker wid it id yesâan.

Meyzet iw ayen yelhan d w ayen ur nelhi, id yellan deg ta, d w ayen ara d iđefren deg tayeđ.

 

 

 

 

Yir dderya teţxeliş.

 
Aqcic iruħ ar umenuγ. Yuγaled; degw acu lawan? D lawan anda id yufa babas tefγit tudert. Kra yellan ibedel degw axxam; ţamezduγt n lħif. Ţin n lqerħ d lqella. Usu ur yelhi, amγar yeđleq sufela, tafat d ikečmen tekkat-ed ala ar w udem n win teğğa tudert. Taqcict tamezwarut teqqim anda yella yeţγama w amγar, γef udem-is liwa leħzen. Yiwen segw arrac imeżyanen yeffer udem-is deg admaren n yemmas. Yal wa amek ig sħanzew, anida yeteka. Talemast deg teqcicin ur tessaweđ aţ eŧŧef imeŧŧi-s, tezga-d ger ŧaq d wusu deg-i geđleq wemγar, tugi aţ amen d akken ur d igwri babas: tekna ar γures teţmuqulit ma ţ-id-iwali; trefd-ed iγil-is, yefγ-ed w awal meżiyen deg mis: “Baba, baba! inid ma tseled iyi-id ?” Tayemaţ tbed tama n tewwurt, tezdew ar weγwrab, ifaden-is feclen ur ţeŧŧifen, kra deg-s yeţergigi.

 
Hatan w ayen yurğan aqcic anekar. Tama n tewwurt, atan yeţaż-ed. Ađar nni si g demmer yemmas yeţwagezmas, afus yerfed γer babas yekref ur yeţemħiħid.
Yekcem, d yemmas it-id yemugren. Tesusem; maca iγalen-is yudin tama n win teğğa tudert, qarenas-d: “Muqel, atan anda ţesawđeŧ”.
Aqcic anekar, fellas yeγlid leħzen, tindemit, s w ukkim-is yekkat degw qerruy-is.

 
Ţamsirt iy babaten d derya nsen! Ur yelli d aya, yal wa as yesnuzgem, aţ iwali s w ayen s-id gelu, ad iwali lqaâ n wanecta.
Ur ħsiγ d acu i tezmer aţ eg teklut ayi γas meżiyet γef wid ig zemren as seslen aţ walin neγ as meyzen.

 
Aya d ayen yura s sin w udmawen "Diderot"; tama d ayen yewwin udem n derya tanekart, syin d udem n yir dderya amek teţxeliş deg tid ur nelhi. Qqaren imenza “ Win izerâen ađu, ara d yemger d aγwebar”. Hatan w udem deskanayen wid yeţarun, wid yeqqaren, wid γ igaren ar w annar n usnuzgem.












Aucun commentaire:

Enregistrer un commentaire