jeudi 25 août 2011

Les Troglodytes. (Version Kabyle) .1.





Udem d skanayen imusnawen d y imyura deg tudert nsen, ur yeţili ara d win yeţemşeđfaren. Tiremt yeđsa, tiremt yesħanzew, tiremt yeţru, tiremt tzedγit tumert neγ lferħ.

Ma nfetlet ar y idis nnađen, ad nezit ar win si d nebda, Jean Jacques Rousseau ; ilmend n tira ynes, tugeţ n tid yuâren id yemuger. Tugeţ yesâedda ur t yeddir g tmurt n imawlan-is. Diderot wumi zzin iγwerban n usekraf n Chateau de Vincenne ilmend n tira-s ţ-ţektiwin-is.

Akka ig qqar Taher Ğaut ad yaâfu Rebbi fellas: " Si tu parle tu meurs, si tu te tais tu meurs alors parle et meurs".

“Ma tenid-d temuted, m ur d nnid temuted, ihi ini-d ig bγun yilid”. Ţţa i ţasγart id yeţilin γef yemyura, imedyazen, imusnawen sumata. Żidit rżagit, ur s tewwin ur teğğin di tufra.

I- Les Troglodytes.

« Di yiwet n tallit deg iwet tmurt yella yiwen wegdud wumi sawalen Troglodytes ; id yekkan seg aqdimen Troglodyte neγ wid izedγen ifran neγ lγiran. Wiyi lamer an amen imazrayen (les historiens), cban iγersiwen, mgal imdanen. Wiyi ur yelli iten ixusen, ur llin d wid yeččuren d anżaden yecban ursu, ur llin d wid yeţsefiren, llan s snat w-wallen ; maca llan d wid yuâren u d wid iqebħen, almi w ay garasen yuwqaa laâdel d sfa, win izemren i kra, win izemren i wayeđ ur yella is yeğğa.
Yella γursen yiwen ugellid ur d nekki segsen, d ajentađ neγ d aberani, ira ad ibedel degsen yir tiktiwin d yir lecγwal, yesexdem lğehd ines ur yella isen yeğğa; maca uγalen msefhamen fellas, yiwet n tikkel am neţţa am widak-is, qelâenten ff użar.
Syin, msefhamen fernen w ay garasen wid ara sen yuγalen d inabađen, qimen ayen qimen uγalen glan yissen. Akka ara degwrin i tikkelt nnađen ur sâin win ara t iselħun neγ ara tiwelhen,  yal wa yelhad d  y iman-is, win izemren i kra ixedmit. Tayi ţin id ufan tesuâditen, ur sâin lħakem ur sâin win ara t inebhen ur yelli win w ar-aγen awal.  
Win ara teseqsiđ garasen ak yini: “Ayγer ? ara ruħeγ ad naγeγ γef wiyađ ? Ayγer ara mteγ ff-a yebγu yili ? Ayγer ara xedmeγ γef wiyađ ? Ad ruħeγ ad sastiγ ayen tuklal tudert-iw, ayen iyi wulmen, nnig waya ur yell-iy d yecqan, γas wid iy icban; wiyi “Troglodytes” mmten g ccer llaż neγ g lħif”.
Mi dewweđ tallit n tyerza yal yiwen degsen yenna: “Nek ad ruħeγ ad kerzeγ s tugeţ, ad zerâeγ neγ ad zuzreγ ala irden, nnig waya kra ur tuħwağeγ.”
Imdanen kerzen zerâen, d acu timŧirin w-wakal ur llint âedlent: idurar d izuγar mgaraden, tama segwten deg-s w aman tama ţakiwant. Asegwas nni d aγurar, akka ara tesgwet lâula y irden ar wid yellan degw zaγar, wid yeţidiren deg durar, deg tamiwin iħerqan, ur yella isen yellan, llaż ffad ur yelli sen yeğğa, ţama qrib inegren imi yal wa yeţxemin ala ff yiman-is. 
Asegwas d iđefren d win deg-i tesgwet tmiqit; tamiwin idurar kra yellan degsen yeraâraâ, ma ţamiwin d izgan deg zuγar γelbenten w aman, kra yellan din yewwit uħemal, akka ara d yeγli fellasen llaż ula d nutni, akka wiyi id yegwran deg lħif, mugren-d ula d nutni wid ara sen yagwin talelt neγ aâiwen.
Garasen yella yiwen, d win yesâan iger yeţwaxedmen akken iwulem, kra lxir yella deg-s. Mħażin-as sin g lğiran-is, ssufγent ula degw axxam-is, msefhamen w-ay garasen, kra wwin ara d yasen mħażin as, sukken tugeţ l-lechur neγ n w agguren.                       
Yiwet n tiremt, yiwen seg sin nni yebγa yal kra iy iman-is, yenna “Ayγer ara bđuγ d wa ayen zemreγ ad awiγ ala iman-iw”, yudi y as-ţ yenγat. Akka ara d yegru iman-is, akka ara d asen ssin nnađen as zzin at nγen, as ksen kra yellan, imi ala iman-is id yegwra.
Di tmurt nni, yiwet n tikkelt yeγlid w aŧŧan w ur yezmir yiwen, imdanen γellin am y izan, imi wa ur irefed wa. Yiwen umejay n yiwet n tmurt seg disan nni, yusad iduwa ur yeğği ula d yiwen, win ihelken yeseħlat.  
Amejay iga ig wulmen, ayen ig llan ger ifasen-is. Ħlan y imdanen, s cwiŧ ar cwiŧ yal wa yuγal ar lecγwal-is. 
Amejay, ig ħulfan s y iman-is iga id yewwin, yesuter ad fγen laâtab-is. Win w ara yemeslay yerra-s-d s wuqmir, ula ţamuγli ur d ŧalayen ara anda gella. Segw akken ig ħulfa iman-is yeţwanker, amejay neγ ŧbib ur nesaweđ ad yer ayla-s yeffeγ seg tmurt nni yuγal ar w ansa d yekka.
Lawan iteddu, imdanen akken. Aŧŧan yeţruħ yeţuγal-ed, widak ig duwa yakan umejay γlin-d i tikkelt nnađen deg lehlak, ahat yugaren amezwaru. Urjan talwit d ħellu, ur sen d nella. Mmektan-d win it yeseħlan yakan, rzan γures, suternas ad yas at n idawi.
Yemuqel umejay ur neţţu tin is yeđran, yuγal yenna yasen:                
“ Aŧŧan-a neγ lehlak ayi i thelkem akka, ur yella d win yugaren lehlak ig zedγen garawen. Zemreγ ad aseγ i tikkelt nnađen iw akken awen dawiγ ħellu, d acu ugadeγ reffu n win iγ d ixelqen ad yuγal felli, imi ig ħşa s w a­­ŧŧan yezgan deg ulawen nwen, d laâqel nwen. Ihi, amejay akken yebγu yili yezmer iw aŧŧan n tfekka, ur yezmir ara iw aŧŧan n neħas d żđih ikwen izedγen s zdaxel alarmi, yal wa yeţmeyiz ala iy iman-is, ur t id yecqa degw ayen yeđran d wid is d yezzin. D imawlan d lğiran d ayetmaten, wa ur yesâa lemγida γef wayeđ. Ihi, aŧŧan nwen am uâakwaz yellan ger ifasen nwen, syes i tekatem iman nwen”.

Wa d ayen d yesekfel yiwen umyaru nnađen, amyaru iγ d iseknen d acuţ lmađera i tezmer ad awi “l’anarchie” tawernaŧ.
D agdud ig wala neγ ig meyez w amyaru ara d yeğğ ţamacahut and-ara d yesken neγ ad yefeγ mgal ayen yeqqar Machiavel, anda kra n tsertit yellan teţibâid γef tideţ, imi ur tzemer ara ad ili tudert timettit mebla leqder neγ lħerma “une vie sociale possible sans vertus”.
Ayen d yeskanay w aya d akken amdan ur s d yeww-ara ad yili yecba aγersiw, ma yeţidir, tamas llan wid yellużen. Ama yecbeħ ama yeŗwa, yezmer yal kra ad yezzi fellas. Win yesâan tazmert irefd iγalen-is yekkat deg admaren-is, win yesâan ŗŗay yezdi d w ayetmas, d imedukkal-is d w aţ-ţmurt d wi yeţâic.
Yenna ugellid ameqwran: Amdan ilul-ed i tid yuâren, ad yekker yiwen as yenwu ur yella win is izemren, ak yini sâiγ cci sâiγ reżq ur neţfaka, ad yenwu ur yelli win tiwalan. “Laqed xalaqna el insana min kabadin a yaħsabu an lan yaqdira âalayhi aħadun, yaqulu ahlaktu malan lubada, a yaħsabu an lam yarahu ahadun…”
Tawernaţ neγ l’anarchie yezmer as t isemi yiwen taduyt ur nesâi ħellu. Mara tessiγ degw ulawen, deg amdanen, di tmurt, win yezmern izmer, win yeγlin yeţwaâfes. Sagwadent tiram, yessagwad lawan, nugad γef tid iγ d iđerun. Ţnadin yemdanen dwa iw aŧŧan, Aŧŧan, am akken ig nna wmejay ur yelli d ayen d yeţasen segw ansa nnađen, atan da, izedγaγ, nugi yas ħelu, neţmuqul ala iman nneγ.
Atan nesberbir-it, neţţara fellas taduli, yufad iman-is akken is yehwa. Mmis ur yaâqil babas, babas ur inuda ff mmis. Tayemaţ teyţwarkeđ, aceqiq yekcem ger twaculin, ger leħwari, ger tuddar. Ceqqen yedmaren, am akken ig ceqeq w ul n w id it yeŧafaren. Sagwadent tiram, nugad id yellan, nugad id yeţţilin.
Yennat umedyaz, yeţwalsed ar ass-a, taqsiŧ g-gamdanen am tin g-gazgaren.
 
        Diffusé sur les ondes de la radio algerienne "Chaine2" le 02.11.2006. 
         (Emission: Asekkil-Tiram-Tasekla) 




 
 

Il est dit que : « Vouloir c’est pouvoir »  Qui peut quoi ? C’est l’union qui fait la force. Peuple du monde entier, sommes-nous égaux ? Pouvons-nous, nous entendre, nous écouter ? Il nous est souvent pénible de nous rechercher. Comme si nous n’existons qu’à travers les autres. Pour nous exprimer,  devons-nous emprunter éternellement chez autrui ce que naturellement existe aussi chez nous ?  

Je chante, je ris, je pleure, je sais lire et écrire ; mais hélas ; je suis toujours celui à qui on a tout enlevé. De tout ce qu’il a acquis des siens ; il ne lui reste que des larmes et les yeux pour pleurer. Je vous regarde, je vous vois, je vous entends ; vous vous exprimez comme bon vous semble, et moi … et moi… dois-je remercier les quelques savants de nos conquérant ?




Aucun commentaire:

Enregistrer un commentaire